Tog en snabbis till vår hufvudstad för att få gjort lite nyttigheter varvat med nöjen, passade på att shoppa lite kläder också nu när vädret har blivit kallare.
Jag har börjat gilla Stockholm mer och mer allteftersom besöken dit blir fler och fler. Men fortfarande har jag svårt för den stress som råder där och jag känner igen mig mycket i Peter LeMarcs sånger om staden "mänskor som strömmar, tittar alltid långt, långt bort" och "ingen möter ens blick, ingen avslöjar något". Idag var det som bekant extra stressigt i staden när tunnelbanetrafiken "kollapsade" under morgonen och delar av förmiddagen vilket resulterade i att tiotusental, kanske rent av över hundra tusen, stockholmare befann sig i någon form av lynchningstillstånd. Detta förklarar varför det stod hundratals av människor och väntade på bussar och varför det var fullt slagsmål för att komma ombord.
Det jag gillar mest mes Stockholm är i princip två saker, det ena är den historiska atomsfär som vilar över staden, den gamla arkitekturen med byggnader som dateras tillbaka hundratals år, alla platser där viktiga historiska händelser har tagit plats och den fantastiska profil de flesta äldre byggnaderna ger Stockholm. Det andra är utbudet. Det känns som om det är oändligt, men också löjligt slösaktigt, när det finns butiker för alla smaker och behov, allt från stora etablerade nationella kedjor till pyttesmå unika personliga butiker. Men det är slösaktigheten som stör. Pressbyråer, Teknikmagasin, Dessmans och andra butiker som trots att de ingår i samma kedja närapå ligger grannar med varandra, har detta något med Stockholmarnas lathet att göra eller finns det andra orsaker?
Det jag avskyr med Stockholm är som skrivet var stressen, allt folk, det finns någon form av dryghet över många där, och man dras snabbt med och blir assimilerad av de andra stockholmarna. Under säsong blir det hela ännu värre när tusentals turister strömmar in och trängseln blir nästan olidlig för den som vill avnjuta en skön stadspromenad i de äldre delarna.
För den som närapå kommer från landsbygden så är Stockholm en dyr stad, allt är dyrare där, med undantag för sådant som har fasta priser över hela landet. Dyrt att leva och dyrt att bo, därför är det inte undra på varför Stockholm har så hög omsättning på invånare och arbetare som de har.
Stockholm har verkligen allt, både på gott och ont...