Lars Vilks
Kategoriserad i Aktuellt, Politik, Religöst
Lars Vilks var fram till 2007 relativt okänd, för den breda massan, och blev världskänd när hans teckningar av den muslimske profeten Muhammed, som rondellhund, publicerades i en rad tidningar och på hans webbplats. Det hela exploderade och en rad muslimer tog mycket illa vid sig, så illa att Vilks mordhotades och ett pris sattes på hans huvud. Under de följande åren eskalerade det hela och i mars, i år, stoppade polisen, i samarbete med utländsk polis, islamiska extremister, som hade planerat en mordkupp. Tidigare i veckan, under en föreläsning i Uppsala, visade Vilks upp en provocerande film, av pornografisk natur, där bland annat homosexuella scener förekom av muslimska män. På plats, bland åhörarna, fanns en stor samling män och kvinnor (till synes vara muslimer), som reagerade starkt på filmen och började ropa slagord, svordomar, hot med mera, några försökte också hoppa på Vilks men den närvarande polisen lyckades stoppa attackerna. Kaos utbröt på plats och efter ca 10 - 15 minuter utrymdes lokalen. Och så sent som här om dagen försökte man elda upp hans hus. Till och med Vilks hemsida råkade ut för lite Jihad.
Vilks enda syfte är att provocera och två läger har uppstått, de som är för och vill värna om pressfrihet och åsiktsfrihet och de som är emot och anser att Vilks medvetet vill provocera våldshandlingar och att han är mer eller mindre rasist. De som tar till extrema handlingar gentemot Vilks har inget att vinna, istället för sympati skapar de bara ännu mer aggression gentemot muslimer. Nej, det är bättre att bemöta Vilks genom att debattera och argumentera, om man nu anser att han har gjort fel.
En intressant debatt, som uppkommit i och med Vilks agerande de senaste åren, är omvärldens syn på vad som är okej eller inte okej. Indirekt, eller direkt, så menar omvärlden att det är helt okej att framställa muslimer, på detta vis, och driva med den muslimska tron, likaså att driva med och framställa den kristna tron på nästan likvärdiga sätt. Men vad som inte är okej är att exempelvis driva med den judiska tron och judar över lag, då är man antisemit, vilket också i flertalet länder är förbjudet enligt lag. Märkligt.
Jag förstår delar av Vilks kamp för yttrandefriheten, men är den värd att dö för?Andy Rooney sågar Bill Gates »
Etiketter: 2007, åsiktsfrihet, islam, jihad, lar vilks, mordhot, muslimer, terror, uppsala, yttrandefrihet
Andra inlägg som kan vara av intresse
- Förespråkare för upphovsrätten hotas
- och betyget blev…
- Den blomstertid nu kommer…
- Kritisera arbetsgivaren och få sparken – rätt eller fel?
- Jag skänker en tanke till våra grannar i väst
Denna dag, tidigare år
- 2011: Ännu en getingsommar?
- 2009: Nya vindar i IPRED-seglen…
- 2009: Så här i valtider…
- 2007: Far, far, away from home…
Ja.
Vilks är 63 år gammal. Han verkar ha fått ett kall. Inte att göra konst — och definitivt inte att sprida skönhet, som väl ändå är konstens huvuduppgift — utan att ingå i inte bara ett svenskt civilförsvar, utan snarare i ett västerländskt civilisationsförsvar. Han förstår nog att han kan komma att dö för sin sak. Men han kommer inte att ha levt ett meningslöst liv som medioker konceptkonstnär och han kommer inte att ha dött en meningslös död som bortglömd åldring på något hem.
Han kommer att ha synliggjort ett demografiskt problem som vi helst blundar för. Han bultar på den trojanska hästen.
Konst behöver nödvändigtvis inte sprida skönhet, men eftersom skönheten ligger i betraktarens ögon så antar jag att konst kan vara både och. Det jag sett av Vilks konst så är det både si och så, en del är knepigt annat vackrare. Jag tror dock att Vilks muhammedgrej handlar om annat än konst och yttrandefrihet. Han vill provocera, röra upp känslor, bråka, snarare än något annat och han förklär det hela i just konsten och yttrandefrihetens namn, för att på något vis legitimera det. Men eftersom jag är demokratin och yttrandefrihetens förespråkare så anser jag att Vilks har sin fulla rätt att uttrycka sig fritt men att han samtidigt måste förstå att han genom sin provokation också äventyrar sitt egna liv och säkerhet och samtidigt också inverkar negativt på relationerna med personer tillhörande den islamska tron.
Som jag också skrev i mitt inlägg så förstår jag inte varför det ska anses vara okej att skämta om den ena religionen men inte den andra, i det här fallet exempelvis judendom. Som jag också skrev så bemöter muslimer Vilks ”konst” på helt fel sätt, att ta till våld och bråk löser inte problemet. Andra debattörer, massmedia med mera står på Vilks sida och legitimerar hans handlingar och gör bara saken värre.
Precis som du skriver så kommer inte Vilks dö bortglömd eller efter ett meningslöst liv, han har satt en punkt i vår historia som kommer synas och läsas om länge och kanske också förändra en hel del i eftervärlden.
Konst i den klassiska, västerländska meningen handlar lika mycket om att synliggöra skönheten som filosofin handlar om att synliggöra sanningen och religionen att synliggöra godheten.
Men modernismen och ”postmodernismen” har förvirrat dessa civilisatoriska ledstjärnor. Det är därför vi har islamismen på oss nu. de anser, inte utan en viss rätt, att de behövs.
Men det finns fortfarande en strimma hopp. Här är mitt:
http://www.youtube.com/watch?v=B8qg_0P9L6c&feature=related
Njut och vörda!
Pappan
PS jag har utvecklat det där med Vilks och konstbegreppet lite på min blogg om du är intresserad!
Jag har allt kikat in på din blogg =)
Frågan är dock om det verkligen är sanningen Vilks söker eller något annat?
Vilks har i media redogjort ganska grundligt för vad han söker.
Det handlar egentligen inte alls om muslimdebatten. Men den satte honom på kartan.
Pappan