Betygsinflation…
Kategoriserad i Aktuellt, And now something completely different, Skolan, Skratt, Vardagen, Visdomsord
Foto: Leif Hallberg /expressen.se
Helena von Schantz, 49, är språklärare vid Djäkneparksskolan i Norrköping samt ordförande för Liberala kvinnor Östergötland, skriver i dagens nätupplaga av Expressen en mycket intressant och framförallt roande krönika om betyg i svenska skolan. Senhösten 2007 skrev jag ett PM, i pedagogik A vid Högskolan Väst, om just betyg, om dagens betygssystems framväxt, med målinriktade betyg, och dess avigsidor, främst inom friskolan där det kan bli ett maktmedel mellan ledning och lärare och användas som dels bonussystem (höga betyg ger högre lön) och dels som PR-system (en skola med statistik som visar på många elever med höga betyg framstår mer positiv än motsatsen). Och just detta, och lite till, tar Helene von Schantz fasta på i sin krönika, med en liten humoristisk tvist.Citerat ur expressen.se från http://www.expressen.se/debatt/1.1804897/klart-att-vi-larare-ger-for-hoga-betygKlart att vi lärare ger för höga betyg
Gymnasielärare sätter orättvisa betyg konstaterar man yrvaket på Skolverket. De är då för söta. Tänk att de har insett det först nu. Klart att betygen är orättvisa. Man ska vara självdestruktiv som en Kamikazebombare för att sätta rättvisa betyg i vårt skolsystem. För att bespara skolverkets byråkrater arbete vill jag tala om att vi sätter orättvisa betyg i grundskolan också. Dessutom är slutsatserna baserade på skillnaden mellan provresultat och betyg. Där vill jag påpeka ännu en sak som de på Skolverket inte verkar ha tänkt på. Det är vi lärare som rättar de nationella proven. Vi kan alltså fuska med dem också :-) För läraren är det idel vinster med att sätta för höga betyg. Lättköpt popularitet hos eleverna, som flockas till dina kurser och talar varmt om dig i efterhand. Föräldrarna ler och småpratar när ni möts på gatan. Skolledningen inser vilken förträfflig pedagog du är och lägger litet extra i lönekuvertet, och sist men inte minst - inget extraarbete. Jämför den solskensbilden med situationen om du har satt IG på en del av dina elever. Först får du konfrontera missnöjda elever som plötsligt kommer underfund med att du inte alls är en så bra lärare som de tidigare har trott. Sedan får du förklara varför du vill dra vanära och extra kostnader över din skola för en missnöjd skolledning och för missnöjda kommunpolitiker. Mången lokaltidning författar en sådan gång artiklar där man beskärmar sig över betygsstatistiken och ställer sig frågor om resursanvändning, kompetens och om förekomsten av inavel på orten. Efter allt det här får du dessutom bereda dig på ett betydande merarbete. Du bär nämligen din elev som en ryggsäck ända tills ett godkänt betyg har nåtts. Du skriver betygsvarningar och åtgärdsprogram. Föräldrar ringer och vill bli informerade om vad du har gjort för att deras telning skall bli godkänd alla möjliga tider på dygnet. Ingen säger det rent ut, men alla inblandade undrar varför du skall vara så förbaskat besvärlig och varför du inte har gjort ditt jobb och sett till att eleven har fått sitt G. Det finns ett enda undantag från regeln att höga betyg lönar sig för den som sätter dem. Hämnd. August Strindberg hotade sina ovänner med att de skulle ses i hans nästa roman. På liknande vis finns det lärare som tar revansch vid betygsdags och bakar in ett litet uppförandebetyg i ämnesbetyget. I Malmö låter de eleverna betygssätta sina lärare. Där kommer vi verkligen att få se på betygsinflation. Men Malmökollegorna bör inte nöja sig med att dela ut glädjebetyg. Vill de försäkra sig om goda omdömen gör de också klokt i att dra ner på läxorna och avsluta lektionerna i god tid. När det lackar mot betygstider är det heller aldrig fel att överraska sina elever med en plåt nybakade muffins. Förr var det eleverna som gav lärarna något litet för att visa sin erkänsla. Det är inte mer än rätt att vi lärare bjuder tillbaka. När jag ändå delar ut råd till kollegor passar jag på med ett till. Skall man nödvändigtvis sätta ett underkänt betyg skall man sätta det på en skötsam elev. En oförskämd slashas förväntas du motivera och stimulera. En elev som kämpar men ändå inte når målen uppfattas som svagbegåvad. Det här innebär att om du gör ett bra jobb, men eleven sover bort lektionerna och struntar i läxorna och därför får underkänt är det du som straffas. Om det är du som sover bort lektionerna och struntar i att förbereda dem och eleven därför inte får betyg, är det i stället eleven som stämplas som korkad, medan du går fri. Nu kanske vän av ordning undrar varför det då finns så många elever med underkända betyg. Mitt svar är integritet, yrkesstolthet, heder och moral - men för att en lärare ska sätta rättvisa betyg måste allt detta väga högre än självbevarelsedrift och egenintresse. Det märkliga är inte att betygen är orättvisa, det märkliga är att de är så förvånande rättvisa i ett så sjukt system.
Etiketter: betyg, betygen, expressen, högskolan väst, krönika, norrköping, östergötland, pedagogik, pedagogik a, pm, Skolan
Andra inlägg som kan vara av intresse
- Bravo, herr Björklund
- Tillbaka i skolbänken
- Vaccinera dig eller bli av med jobbet…
- ICA-debatten
- Städning…
Denna dag, tidigare år
Inga inlägg hittades som är skrivna samma dag men andra år.
