Finanskrisen märks av i plånkan…

Kategoriserad i Aktuellt, Eskilstuna, Jag själv, Politik, Saker som irriterar, Vardagen

Finanskrisen har nog inte undgått någon, alla drabbas vi av det klantiga beteende som en rad banker haft för sig förra året och bakåt. Tyvärr är det de små människorna i samhället som drabbas värst, genom förlorade jobb och minskade ersättningar i kombination med fördyrande utgifter. För utgifterna ökar konstant. Hyran går upp med några procent varje år, bensinen blir dyrare, kläder, böcker och annat likande prylar blir dyrare och den viktigaste och tyngsta posten mat ökar mest. Butikerna smyghöjer produkter lite var stans, genom noga uträknade köpstudier, och som kund tänker man inte efter så mycket, man köper samma varor som alltid. Jag har aldrig direkt varit så noga med priser på matvaror, men med åren har man faktiskt börjat titta efter och här uppe på ICA Maxi i Eskilstuna har jag verkligen sett vilka jojjoökningar varorna gjort. Sakta har priserna ökat först med några ören, sedan med några tioöringar och sedan med några kronor för att därefter låta några produkter dimpa i pris för att sedan öka igen. Och så håller det på. I finanskrisens spår är det svårt för de arbetslösa barnfamiljerna att få ekonomin att gå ihop, allt blir dyrare och det är endast inkomsterna som minskar med den nuvarande regeringens arbetslöshetsplan, de vill på något sätt sparka ut de arbetslösa i jobb igen, men det finns inga jobb att få. Lösningen på det är att man skall studera sig ur arbetslösheten genom att öka antalet studieplatser på komvux och högskolorna, men vart leder det? Ja inte blir det fler jobb inte, istället får vi ett överskott av bland annat akademiker och därmed lönedumpningar och fler arbetslösa akademiker med stora studieskulder som de aldrig för möjligheten att betala igen. Givetvis måste man också titta ur arbetsgivarnas synvinkel. De måste driva en verksamhet som går med vinst, allt annat vore meningslöst, och har de dessutom delägare, som finansierat verksamheten, så vill ju givetvis dem ha tillbaka något, de vill ju tjäna på affären. Därför är det förståeligt att företag varslar personal när produktionen avtar. Däremot är det inte förståeligt att verksamheter som bostadsbolag ökar hyror och månadsavgifter som inte följer deras kostnadsökningar. Varför skall vi som bor i område A vara med och finansiera kostnader i område B och C? Vad får vi ut av det - ingenting! Det är just så det fungerar, alla får vara med och betala, oavsett om man vill eller ej, oavsett om man får ut något av det eller inte. Ännu ett exempel på den solidariska (välfärds)modellen vi har i Sverige. Alla skall betala. Tyvärr är vi så svaga och det eländiga hyresgästförening, som skall sköta vår talan, tycks mest inte göra så värst mycket åt det, åtminstone inte tillräckligt.

30 september 2009

« Nu ända upp i mellansverige

Trafikvett »

Etiketter: akademiker, arbetsgivare, arbetslös, bank, banker, bensin, Böcker, bostad, bostadsbolag, Eskilstuna, finanskrisen, finaskris, högskola, hyra, hyran, hyresgästföreningen, ica maxi, kläder, komvux, studera, studier

Andra inlägg som kan vara av intresse

Denna dag, tidigare år

2013: Ta en sväng till Bornholm nästa år?
2011: Lita inte på CityMail
2010: Blixtvisit i hufvudstaden
2010: Good bye mr 50-öring
2009: Nu ända upp i mellansverige

KennethBloggen