En dag i hufudstaden…
Kategoriserad i Aktuellt, Jag själv, Musik, På resande fot, Saker som irriterar, Skratt, Vardagen
Det sitter djupt i mig att erkänna att vår svenska hufudstad faktiskt har en del att erbjuda. Kanske rent av något för alla? De udda är inte längre udda där, utan snarare tvärtom, de som överallt annars anses normal anses där istället udda. Men det finns å andra sidan en rad andra nackdelar med hufudstaden. Alla är högfärdiga, alla är stressade och turister samt utbölingar känns igen på stört.
Jag vill inte använda ord som brukar eller av tradition, när jag talar om Stockholm, så ofta är jag inte där att de båda orden passar in på mina besök, kanske vore rutin bättre? Stockholm är en jobbig stad att vistas i, om man inte är där så ofta att man bli van, stressen tär även på besökaren och bara en sådan sak som att "strosa runt" existerar inte, då blir man både knuffad och utskälld, och gud nåde den som ställer sig på fel sida i någon av stadens rulltrappor och analoga trappor.
Ett annat problem med Stockholm är att alla gator är affärsgator, även om Drottninggatan är så att säga huvudaffärsgatan. För den ovane besökaren blir det ett fasligt springande fram och tillbaka mellan alla gator och tvärgator för att maximera besöket och hinna med alla affärer. Men ibland är det faktiskt lite spännande att inte känna till alla gator och plötsligt upptäcka nya, som jag gjorde i Gamla stan i går när jag hamnade på Stora Nygatan. Hade jag inte hittat den gatan så hade jag missat Forum för levande historias utställning "Middag med Pol Pot", som bilden överst kommer ifrån. En fotoutställning om diktatur, folkmord och annat elände i Kambodja på 70-talet och framåt.
En utav hufudstadsstoppen var Maria Magdalena kyrka där det bjöds på rejäl julkonsert med spelande ungdomar och sjungande äldre herrar. Trots att vissa saker inte tajmade så värst bra så var det faktiskt riktigt bra att lyssna.
Att det var jultider gick inte att ta miste om, dels snöade det rejält och den låg djup, och oskottad, överallt och dels var det fullt av marknadsstånd överallt med lite lagom glada knallar iklädda tomteluva. Eftersom stockholmare tycks vara ovana med snö så skedde det givetvis olyckor lite varstans, både snubblandes och krockandes.
NK:s skyltfönster tycktes vara ett riktigt dragplåster i stan, det var stört omöjligt att ta sig förbi alla barnfamiljer, barnvagnar och nyfikna pensionärer som samlats där för att se mekaniska tomtar, björnar och annat smått och gott. Själv förstod jag inte tjusningen i det, men tydligen blir stockholmarna alldeles begeistrade i saker som rör sig, vilket också de besökande japanerna blev.
När det väl var dags för hemresa så hade givetvis tåget gått sönder och blev därmed försenat, och sedan ännu mer försenat och slutligen ännu mer försenat eftersom andra tåg, som lyckades avgå i tid, hade förtur, men så kom det till sist, en nästan en halvtimme sent och till mångas förskräckelse ett kort sådant och därmed blev det rusning och slagsmål för att få komma ombord och få en sittplats. Jag hade tur. En härlig kontrast mot uppresan där tåget nästan var tomt.
Tyvärr tog jag inga bilder på själva hufudstaden eftersom jag inte ville framstå som turist och kopplas samman med alla andra fotograferingstokiga som tog upp all plats mitt i vägen. Men mycket av Stockholm var faktiskt mysigt på ett juligt stockholmsvis. Om det nu inte vore för alla stockholmarna alltså...
20 december 2009
« Dags att tänka på vad man ska ha på julbordet…
Ännu en kurs att lägga till handlingarna… »
Etiketter: december, gamla stan, hufudstad, hufudstaden, huvudstad, huvudstaden, julen, knallar, kyrka, kyrkan, marknad, marknaden. knalle, Musik, nk, sj, snö, snöa, snöat, Stockholm, tåg, tågen, tåget, vinter
Andra inlägg som kan vara av intresse
Denna dag, tidigare år
Senaste inläggen i bloggen
