Ur askan in i elden…
Kategoriserad i Aktuellt, Eskilstuna, Jag själv, Minns, På resande fot, Skolan, Vardagen, Visdomsord
Jag avskyr muntliga redovisningar, jag avskyr dem så mycket att bara tanken på det får mig att kallsvettas och att det utvecklas både magsår och migränliknande tillstånd samt muskelvärk i axlar och nacke. Det spelar ingen roll om vi är helklass eller halvklass, eller ens bara en handfull människor, om vi sitter i en cirkel eller redovisar vid tavlan. Oavsett vilket så är det nog själva "centrumdelen" som är problemet. Och i högskolan ingår muntliga moment som är obligatoriska för alla, no exceptions allowed...
Seminarieredovisningen idag handlade om attityder och värderingar där vi kompetensgrupper har ägnat oss åt en löjligt liten, och bristfällig, kvalitativ intervjustudie, med både induktiva och hermeneutiska inslag. En intressant redovisning på många sätt, tolka mig inte fel, de intervjuade var hämtade från en rad olika områden - "allmänheten", politiker, brukare m.fl. - alla med både intressanta, och i bland chockerande, svar, i en ganska bred ålderspann men med en kanske lite väl dålig könsfördelning, min uppfattning var att det bara var någon enstaka manlig som intervjuats, inklusive min grupp (tack kompis för att du ställde upp!). Andra intressanta saker som framkom i redovisningarna var kopplingarna mellan de intervjuades utsagor till olika samhällsteorier och samhällsmetoder med tillhörande intressanta reflektioner och diskussioner. Men som vanligt så handlar det om tid och diskussionerna blev som alltid absurt korta och avklippta och all fick inte komma till tals om allas redovisningar.
Förutom samhällsteorier och metoder framkom också många intressanta områden inom psykiatrin, tillstånd eller störningar, som var intressanta och också en hel del annan fakta och arbetssätt som kanske kan komma till nytta eller knytas an till i kommande pm:et i denna kursen, till vilken jag fortfarande inte kommit på något ämne att skriva om. Något att falla tillbaka på och ta vara på för att slutligen baka ihop till en helt ny kunskap. Min kunskap.
Höstterminen och därmed tredje termin, börjar gå mot sitt slut. Det känns skönt att vi snart befinner oss i halvlek, att vi kommit halvvägs på vår resa. Det tråkiga är dock, om vi nu skall hålla oss kvar vid liknelsen av en resa, att färdvägen är lång. Lång, kurvig, ojämn och full av uppförsbackar, nedförsbackar och massa potthål och "lastbilen" vi färdas i är undermålig, både när det gäller komfort och säkerhet, och att vi därmed under resans gång tyvärr tappat flera av våra medresenärer. Men å andra sidan plockade vi upp en liftare, i föregående delresa, som följde med oss en bit på väg. Och tänker man efter så är det faktiskt mindre än ett år kvar tills vi alla kliver ur lastbilen och börjar färdas i våra enskilda fordon genom praktiken och senare examensarbetet innan vi strålar samman en sista gång, kramar om varandra, och slutligen vinkar farväl då vi beger oss mot helt olika destinationer längs livets vägar. Och kanske någon gång, i framtiden, korsas någons, eller någras, vägar samman.
16 december 2009
« ”Nu ska jag visa hur man åker pulka, utan att fuska!”
Hej, mitt vinterland… »
Etiketter: attityd, attityder, brukare, genus, halvklass, helklass, högskola, högskolan, hösttermin, höstterminen, induktiv, induktivt, intervju, intervjuer, klass, kön, kvalitativ, kvalitativt, muntlig, muntligt, pm, Politik, politisk, redovisa, redovisning, redovisningar, resa, resan, resande, seminarie, seminarium, teori, teorier, termin, terminen, värdering, värderingar
Du ska tänka som Winston Churchill gjorde. Hans tankesätt var att åhörarna var idioter för det var bara han som visste vad han skulle prata om. Läs gärna hur han tacklade olika problem det kan lära dig en hel del.
”Success is the ability to go from one failure to another with no loss of enthusiasm”