Klockan 20.08 var det exakt ett år sedan jag startade min nya blogg med det för mig nya bloggverktyget WordPress. Ett år av effektivt bloggande, härligt pillrande och massa ny kunskap. Snart släpps WordPress 3.0 och bloggandet går in i en ny tidsålder, väntar med spänning på den skarpa versionen.

I och med detta kommer jag också att introducera en ny kul sak, här i bloggen, möjligheten att kunna se en länk till vad jag skrev för ett år sedan, scrolla bara ner så hittar du den.

Vad som är mitt och vad som är ditt är självklart för oss alla, så länge det inte gäller Internet, då helt plötsligt anser alla att det är okej att roffa åt sig bäst man vill, utan hänsyn till upphovsrätt. Piratpartiet står och gapar ut sitt budskap om rätten till fri informationsspridning, alla ska ha rätt till allt – så länge det existerar i cyberspace, för jag tror inte Piratpartiets Rickard Falkvinge eller någon av Pirate Bays grundare skulle gilla om man kom hem till dem och snodde något av deras prylar eller någon av deras kreationer, men så har ju å andra sidan ingen av dem skapat något direkt (och unikt) eget som går att roffa åt sig med samma budskap. Var förresten inte Pirate Bay sura över att någon kopierat deras logotyp?

De vanligaste problemen på Internet är att man antingen kopierar någons bilder, text eller design eller att man direktlänkar till någons filer så som bilder och musik med mera. Det första är ren stöld, och jag måste erkänna att faktiskt även jag har ”lånat” bilder som kanske inte var tillgängliga för utlåning. Det andra, direktlänkande, resulterar i att man på en sida länkar till en fil som ligger på en annan server, på så sätt stjäl man bredband från den vars server filen ligger på. Ett vanligt problem idag när bandbredd är dyrt och snabbt går åt för populära webbplatser.

Hur kan man då få bukt med detta problemet? Med en kodsnutt och en .htaccess-fil så kommer du åtminstone stoppa direktlänkandet och därmed också en hel del bredbandstjuvar. Tyvärr finns ingen metod som fungerar till 100% för att sätta stopp för dem som stjäl dina bilder, så undvik lägga ut högupplösta bilder som du inte vill att någon ska kunna kopiera och använda till andra ting.

Öppna din .htaccess-fil, eller skapa en ny, och klistra in följande kod i filen;

RewriteEngine On
RewriteCond %{HTTP_REFERER} !^http://(.+\.)?kennethjansson\.net/ [NC]
RewriteCond %{HTTP_REFERER} !^http://(.+\.)?feedburner\.com/ [NC]
RewriteCond %{HTTP_REFERER} !^$
RewriteRule .*\.(jpe?g|gif|bmp|png)$ nohotlink.png [L]

Kopiera raden RewriteCond %{HTTP_REFERER} !^http://(.+\.)?kennethjansson\.net/ [NC] och byt ut kennethjansson samt net mot varje domän som du vill ska kunna visa bilder från din blogg eller webbplats. Alla andra domäner kommer att se en bild som heter nohotlink.png, som måste ligga i samma mapp som .htaccess-filen.

Klistra in, spara och ladda upp i rotmappen och/eller rotmappen av din WordPress-installation. Klart!

Nedan ser du ett exempel på hur en sådan nohotlink-bild skulle kunna se ut, om du jämför med bilden ovan så ser alla som besöker din blogg, och de webbplatser du godkänt visningar på, fallen i Trollhättan, alla andra ser den stickande bilden nedan.

OBS! Tänk på att även en nohotlink-bild tar upp bandbredd, så gör den så liten som möjligt för att den ska ta upp onödig trafik. Om du vill se andra exempel på nohotlink-bilder, kolla in denna sidan, där kan du också klicka dig vidare och läsa mer om upphovsrätt och god sed på Internet.

Detta tips kommer från Cats who blog.

Syrrans blogg, http://theresesjansson.blogg.se, har fått ett nytt utseende. Det är en ”hårdkodad” design helt från scratch och helt uppbyggd av css utan vare sig tabeller eller annat tjafs som en annars gjorde, förr i tiden. Det här är nog första hemsidan jag gjort de senaste tre – fyra åren, helt från grunden.

Tittar man tillbaka på historiken för kennethjansson.net så ser man att mellan år 2003 (då jag registrerade domänen) och 2004 (fast egentligen ända fram till slutet av 2006) såg hemsidan likadan ut. I februari 2007 började jag för första gången blogga. Den dåvarande designen, och bloggplattformen, användes fram till i april, förra året, då jag bytte till det modernare, och säkrare, WordPress. Men designen på bloggen, under båda plattformarna, var baserade på teman och det var första gången, då 2007, som jag laddade ner ett färdigt tema (som jag förvisso modifierade en aning), en kort tid innan höll jag på och knåpade på ett nytt utseende till min hemsida, men den designen fick aldrig se dagens ljus.

Min första hemsida gjorde jag 1995. Vi var några elever på Sylteskolans högstadium som fick erbjudande från en av datalärarna att gå en ”kvällskurs” i html-programmering. Jag tyckte det var jättehäftigt då med Internet, att programmera sin allra första hemsida, som med dagens ögon skulle ge varje designer mardrömmar. Då var det frames som gällde, högt som lågt. Sedan kom tabellerna under sena 90-talet och jag använde dem en bra bit in på 2000-talet. Jag var högproduktiv, kunde spottar ur mig flera nya hemsidor varje vecka, alla med olika utseenden och teman, tröttna lika fort som jag blev färdig, klådan i fingrarna blev för stor, förkasta föregående och göra en ny. Så höll det på, om och om igen.

Några år in på 2000-talet kompletterade jag mina datakunskaper genom att läsa extra datakurser på KomVux, avancerad html-programmering och senare var jag inne och nosade asp-programmering, men det blev aldrig något av det.

2007 tog jag mig an bloggning, som så många andra, hittade ett bloggverktyg som jag gillade, fixade fram en mall, modifierade den och kände mig sedan nöjd. Någorlunda nöjd i alla fall. Klådan i fingrarna hade börjat avta och jag lät det hela vara, förutom några smärre kosmetiska förändringar då och då.

Efter att tröttnat på att bloggklienten jag använde var full av säkerhetshål började jag leta efter en ny plattform, av ren slump snubblade jag över WordPress och blev förälskad nästan med en gång. Jag fascinerades över dess tillsynes oändliga utbud av insticksmoduler, teman och andra små knåpanden för att anpassa och få till en blogg som betedde sig så som jag ville, tyckte och kände. Redan innan skrev jag relativt regelbundet och med en ny fräsch blogg, mångdubbelt snyggare än föregående, motiverades jag lite extra.

Och det var alltså först nu, under den senaste veckan, som jag återupptagit det där med html-kodandet. Syrran behövde ett nytt, vackrare, utseende på sin blogg och givetvis så ställde man upp. Eftersom både frames och tabeller är ute och det bara är css som gäller så blev det lite extra utmanande att få till det, men nu, med hjälp från lite forum så som WP-Support.se har jag lyckats få fram ett utseende som både jag och min syster är nöjda med. Även om man jämför resultatet med den tilltänkta utseendet (som i snabbhet byggts upp med tabeller) så finns det lite skillnader och båda är en klar förbättring mot hur det var innan, med blogg.se tråkiga standard mallar.

Ett spännande projekt som åter väckt lite liv i kroppen och jag känner ur rastlösheten sakta kommer smygande. Min blogg har ju haft samma utseende i snart ett år, kanske är det dags med förnyelse, kanske skapa ett eget tema, från grunden?

Missa inte några charmiga bilder på min systerson Theo när han hjälper mamma med tvätten, äter semla, visar upp nytt hattmode, skrattar eller gör utfall mot kameran.

Allt har en baksida, så även Internet och en av dessa är all bombardering av skräpposter, även kallad spam, som i perioden dyker upp i hundratal hos bloggare världen över. Tack och lov så finns det de som arbetar med att bekämpa spam och alla som äger en relativt modern uppdaterad blogg, så som WordPress, kan hitta mängder av små insticksapplikationer  för skydda sig och sin blogg från dessa spammare.

Själv använder jag Akismet, skrivet av bland annat skaparen till WordPress Matt Mullenweg, vilket är, anses det, vara marknadens bästa skydd. Och jag måste nog säga att det fungerar riktigt bra. Akismet fungerar i två steg. Programmet har en inbyggd funktion som fungerar ungefär som en grindvakt. När spammet kommer så släpps det inte in och därmed sparar man massa onödiga belastningar på både blogg och server. Tyvärr så lyckas ibland lite spam komma in, men vakterna inne i bloggen lyckas i 99,9% av fallen lokalisera dem och helt enkelt arrestera dem och placera dem i särskilt förvar. Därefter kan administratören lätt gå in och se efter vad det är för spam som lyckats ta sig in, markera den och sedan helt enkelt radera den. Alla spår bortblåsta.

Jag är superglad över detta. I min förra bloggplatform, som tyvärr inte blivit uppdaterat på nästan två år, var säkerheten nästan minimal. Grinden var på vid gavel, vakten en 80-årig halvsenil gubbe och alla de vakter som skulle hålla till innanför var sedan länge döda, förvirrade eller sov. Således slank all spam in utan problem och ockuperade plats likt 60-talets husockupanter och skrälade om dittan och dattan.

Dock fattar jag inte varför dessa spammare inte kan tillverka spambotar som skickar ut begriplig spam, istället för osammanhängande rappakalja. Jag har länge ställt den frågan men aldrig fått något riktigt svar. Kanske har du ett?

Eftersom min blogg tidigare använde en östeuropeiskt hemmabygge som plattform så gick det inte att automatiskt föra över inläggen när jag bytte till WordPress. Eftersom det rör sig om över 600 inlägg fördelat på 25 månader och tre år så ansåg jag att det då var för omständligt och tidskrävande att manuellt föra över inlägga för inlägg. Därför har jag länkat till ett arkiv där alla inlägg kan ses månad för månad, med visst bortfall av innehåll, men det är fortfarande den gamla designen och finesser som sökning och kommentarer fungerar inte. Därför har jag bestämt mig att trots mödan föra över och lägga in de gamla inläggen i bloggen. Hittills har jag lagt in februari till augusti 2007 och det lär ta ett tag innan jag fått in de resterande 18 månaderna.

Bloggkartan.se är en liten rolig tjänst, landets bloggare kan placera ut sig på deras karttjänst och därmed kan man se vilka kufar som bloggar i ens närhet. När jag kollade nyss fanns det 17 bloggar i mitt närområde med varierande innehåll från personligt till politiskt. Givetvis vill man ju vara med och därför har jag har placerat min blogg i Eskilstuna på bloggkartan.se!

När man tittar på kartan över hur Sveriges bloggare håller till så ser man att helt klart dominerar Svealand och norra Götaland där Linköping, Örebro samt Uppsala och Stockholm utmärker sig mest. Sundsvall och Umeå i norr utmärker sig också, om man går utanför mellansverige. Inte oväntat tror jag att de storbloggande städerna hänger samman med studenter eller kvinnor. Kvinnor verkar blogga mycket.

Då vart man hemma igen, från det gråa regniga Trollhättan till det lika gråa och regniga Eskilstuna, tillbaka från dop och släktträff till skolans verklighet.

Jag har märkt att jag ligger lite efter i bloggen, bilder skall upp från förra helgens bravader runt om i Sörmland och Västmanland och förhoppningsvis skall jag också komma över lite bilder från helgens dop att lägga upp i bloggen, dock behöver dem censureras lite då de senaste veckornas dåliga kosthållning gått ut över min skjortas passform =)

Nu börjar denna kursen nå sin slutspurt. I morgon skall gruppen träffas för de sista småfilandena på grupparbetet, som skall redovisas på torsdag, och samma dag kommer tentan ut, som skall vara inne veckan därefter. Sedan blir det ny kurs, socialpsykiatri, julledigt och nytt läsår. Hurra! Hurra!

När jag kollar över min blogg så ser jag att det ännu finns så mycket småplock kvar att göra så som att anpassa länkar så de ser snygga ut, fixa till färger och framförallt fixa till så att alla mina foton i albumet får sina beskrivande bildtexter någon gång.

I går pimpade jag till albumet lite så att bilderna visas snyggare och jag påbörjade också att beskriva bilderna i mitt London-galleri, men tröttnade snabbt.

Det är ju Allhelgonahelgen och vad passar då inte bättre än en litet Halloween-tema, vilket du, om du nu har missat det, ser överst till höger.

Spana in mitt fotoalbum eller se några exempel här nedan (klicka gärna på dem).

Jag har alltid undrat över hur det kan komma sig att vissa bloggare, bland annat på Bloggportalen, kan ha så många besökare gentemot andra bloggare. Just nu har ettan 917 943 läsare/klickare, tvåan 660 479 och trean 337 743. Siffrorna anger dessutom besök per IP-adress och timme senaste 7 dygnen. Alltså skulle nästan en miljon svenskar ha besökt ettan per timme den senaste veckan, hallå eller? Dessutom är hoppen mellan dem nästan 300 000 besökare. Enligt Johan, min halvsvåger, så handlar det om att dessa fuskar genom att länka lite kors och tvärs från varandras bloggar. Alltså ettan lägger in både sin och tvåans mätarlänk på sin blogg och tvåan gör det samma och så vidare. Voilá!

Men det var efter att jag läst Stefans blogginlägg som jag förstod hur sjuk denna statistik är. Enligt honom ställer Bloggportalen om räknaren varje timme vilket då gör att varje unik besökare ”räknas om” varje timme, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och således blir hela räknandet en fars. En enda person kan därmed generera 1x24x7 besök per vecka, alltså 168 besök. Vänder man då på det så skulle man kunna räkna åt andra hållet, 917 943 besökare skulle mycket väl kunna vara 5 463 unika besökare (917 943/168).

I Teorin innebär det då att om jag skulle få 5 500 personer att besöka min blogg en gång i timmen, varje vecka, så skulle jag kunna toppa varje tänkbar lista på nätet.

Nu tror jag inte att det är så enkelt och så svart på vitt. Av dessa alla läsare som bloggarna på topplistan har så tror jag att en stor del är seriösa sådana. Eftersom de är omtalade i massmedia så händer det givetvis att folk söker på deras namn och går in på deras bloggar.

Det som verkligen vore intressant är statistik som listar besökarna utifrån hur länge de stannar på sidan. När jag tittar på min egna statistik så ser jag tydliga skillnader i tid, en del stannar bara några sekunder, några dryga minuten andra i ett par – tre minuter. Bara en sådan sak säger något om vad det är för besökare man får.

Läs också den totalt nollvärdesartikeln i Aftonbladets nätupplaga >>

Statistik är alltid roligt men med ju mindre data man har desto otydligare och anonymt blir det. Till min blogg använder jag mig av Google Analytics för att se bland annat hur många besökare jag har, var de kommer ifrån och lite annat smått och gott. Dock säger det egentligen inte så värst mycket om besökaren än att jag tycks ha i snitt 10 återbesökare per dag och att ungefär 70 procent av alla besökare är svenskar, den senaste månaden.

Går jag in och tittar i statistiken för var i Sverige besökarna kommer ifrån så ser jag 155 städer finns representerade. De tio städer med flest besökare fördelar sig enligt följande (perioden 21 september – 21 oktober);

1. Trollhättan, 99 besökare varav 15,15% är nya besökare
2. Stockholm, 85 besökare varav 98,82% är nya besökare
3. Eskilstuna, 84 besökare varav 26,19% är nya besökare
4. Bromma, 58 besökare varav 100,00 % är nya besökare
5. Göteborg, 49 besökare varav 100,00% är nya besökare
6. Uppsala, 39 besökare varav 48,72% är nya besökare
7. Upphärad, 37 besökare varav 5,41% är nya besökare
8. Jönköping, 34 besökare varav 29,41% är nya besökare
9. Karlstad, 33 besökare varav 12,12% är nya besökare
10. Malmö, 33 besökare varav 100,00% är nya besökare

Det som verkligen vore intressant att få veta är vilka dessa personer är, hur gamla är dem? Vad jobbar de med? Känner dem mig? Varför återkommer dem? Vad är dem intresserade av? Kön? Etnicitet? Och så vidare, och så vidare…

Lite kul är det faktiskt att det är ca 35 återkommande besökare från Upphärad, det måste ju typ utgöra halva befolkningen där.

Så kan inte du, som inte är släkt med mig (för jag antar att mina släktingar besöker och läser min blogg på regelbunden basis), skriva några rader och svara på mina frågor här ovan. Jag vill veta mer om vem du är och kanske driver du en egen blogg som intresserar mig?